Är i övrigt helt tagen av hur många snälla människor som hör av sig och känner (och visar) sympati efter min mammas bortgång. Jag och hela familjen har verkligen känt oss burna i böner och omsorg och det är stort! Så knäckt, det är jag inte. O (4,5 år) sa nyss innan han la sig att farmor nu har tid att se HELA bollibompa. Fuskit! Ja, så kanske det är...
Har idag också börjat lägga upp en lista över bloggar jag följer och säkert växer den (tipsa gärna!). Det finns många skarpa hjärnor som bloggar - och så jag... =)
L
PS. Fick just ett tips om denna sida från vilken man följer VOR kanon!
1 kommentar:
Innan det blir ordning och reda i skallen, hjärtat och själen igen, så är det lika bra att jobba när det går. Du vet säkert, kanske bättre än andra, hur svårt det kan vara att möta anhöriga, vet att bakom skrattet och den enkla kramen döljer sig varm omtanke och ibland tafatt omsorg. Så känner i alla fall jag och Per även om vi inte kände din mor. Vi vet båda hur det känns och vet också att det tar den tid det tar.
Inuti det käcka skrattet och självdistansen är du otäckt klok. Fortsätt med det! Och ta din pappaledighet när du har ork, tid och lust. Lilla Kyrkan klarar sej ett tag utan dej. Fast vi kommer att längta efter dej, bara så du vet det!
Skicka en kommentar