Grillfest!

Idag, i det underbara vädret, är det dags för den numer traditionsenliga grillfesten i S:t Jakobs kyrka (eller snarare på dess tomt...). Vi börjar kl 16 med en pingstgudstjänst i det fria med sång av vår härliga gospelkör "Happy people" och fortsätter därefter med gemenskap kring grillarna. 

Kom och njut i solen och av gemenskapen!

/L

Årsmöte för Västkustgården

..var det idag kl 17:30 i S:t Jakobs kyrka. Västkustgården är en lägergård i Lerkil, Kungsbacka. som ägs av föreningen Metodistkyrkans Västkustgård. Läs mer här. 

Västkustgården (VG) har en himmelens massa bra verksamhet men har haft svårt med ordning och reda och det är mycket slit och släng både över prylar och människor. Nu kommer tre nya personer in i styrelsen och det blir en ny ordförande i Maggan och dessutom kommer Anne Grudeborn flytta ca 50% av sin tjänst från S:t Jakob till Västkustgården - detta till en del finansierat av Metodistkyrkan i Sverige. Jag tror mycket på Västkustgården och ser en oerhört potential i den verksamhet som bedrivs - och kan bedrivas. Och man kan nog säga att ca hälften av de 130 nya medlemmar som hittat till S:t Jakob de senaste 10-12 åren kommit via VG. 

Så det är en spännande tid vi går in i - och om två veckor börjar konfirmationslägret med 30 konfirmander... 

/L

PS. Vår båt ligger äntligen i havet!

I ljuset av ett JA

Nyss hemkommen från Metodistkyrkans årskonferens på Limhamn i Malmö klingar ett ”JA” starkt i mitt inre. Missionskyrkan, Baptistsamfundet och Metodistkyrkan landade alla i ett mycket starkt JA till avsiktsförklaringen om att nu bygga en ny kyrka i Sverige. Nu kan all kraft och energi satsat på frågan ”vad?” istället för frågan ”om?” vilket är mycket mer befriande. Nu skall vi göra allt vad som står i vår makt att bygga en kyrka som verkligen ”hör, stör och berör” som någon uttryckte det i arbetet inför årskonferenserna. Detta arbete kommer såklart ta tid och allra tidigast kan det slutliga beslutet tas i årskonferensen 2011.

Hur kommer då detta påverka oss i S:t Jakob? Förhoppningsvis mycket! Vi kommer med anledning av mångas arbete få möjlighet att spegla våra strategier och den teologi vi lever ut i allt det goda som kommer av processen att bygga något nytt. Att vi fortsatt är en egen församling i Göteborg – precis som tidigare – är en självklarhet. Men vi får fler syskon i det nya samfundet, mer resurser och större utmaningar genom närheten till varandra.

Metodistkyrkan har visat att viljan att söka nya vägar för budskapet om Jesus till människor är större än viljan att slå vakt om det egna och det trygga. Den danske teologen Søren Kierkegaard (1813-1855) sa ”Att våga är att förlora fotfästet en för en stund. Att inte våga är att förlora sig själv”. Det ligger något i det.

/L

Kyrkostyrelsen:

Kyrkostyrelsen är nu vald och det var tre ledamöter som skulle väljas i år. Dessa blev:

Sven Holmström, Christer Johnsson och Solveig Högberg.

Sedan tidigare sitter alltså ordf. Elisabeth Englund samt ledamöter Ingemar Nordieng och Ingemar Ångman. 

Malin Ljungdal och Bitte Boström avgick ur kyrkostyrelsen och tackades varmt och hjärtligt för deras år i tjänst.

/L

å så var det val...

Vi har just förrättat val till kyrkostyrelsen och medan dessa nu räknas har vi återigen valt Elisabeth Englund till dess ordförande. 

/L

11:58 - Det blev ett JA!

Metodistkyrkan i Sverige har röstat JA till avsiktsförklaringen om om att bilda ett nytt ekumeniskt kyrkosamfund.

Efter en sluten omröstning blev siffrorna 69 för ett JA och 17 för ett NEJ samt 2 som avstod.

77% JA

19% NEJ

Även Missionskyrkan och Baptistsamfundet röstade JA!

/L

Idag tas beslutet!

Man kan inte direkt säga att det blev någon regelrätt debatt igår utan mer en (mycket) lång rad människor som delgav sin åsikt. Till en början kändes det mycket förutsägbart men jag tyckte nog att det tog sig allteftersom. Idag har vi högtidssession först då vi tar emot (så enkelt är det inte men ändå...) nya pastorer, minns avlidna osv. Därefter blir det omröstningen om ekumeniken och dessutom ett pass med distriktsföreståndarna som berättar om tankar och idéer och ger oss en inblick i deras problematik.

Igår var det pastorernas enskilda session (och lekfolkets också för den delen men den var ju inte jag på...) vilket är pastorernas "församling" i vilken vi igår röstade in nya medlemmar. 

På kvällen blev det gospelkonsert och i övrigt mest tjöt med goda vänner och en ganska tidig kväll. 

/L

Ekumeniksamtal på gång

Nu efter kaffet är det meningen att debatten kring den eventuella nya kyrkan i Sverige skall dra igång här i Malmö på Metodistkyrkans årskonferens. Just nu talar THS-rektorn Owe Kennerberg - och det gör han bra! Lättsamt och inspirerande men tyvärr i uppförsbacke... Så snart han är klart skall debatten börja och den har vi nog alla väntat på ganska länge. Debatten fortsätter (med avbrott för lunch) fram till 15:30 då de enskilda sessionerna tar vid. Själva omröstningen kommer ske på lördag efter högtidssessionen för att omröstningarna i de tre kyrkokonferenserna skall ske samtidigt. 

Nu är Owe klar...

/L

Så var det igång!

Årskonferensen har startat. Sitter på mitt hotellrum i Malmö och samlar tankarna efter dagen. Resan gick snabbt och smärtfritt och efter sammanträde med RTO (Rådet för tjänsten som ordinerad) mellan 14 och 17:30 han jag en kort sväng till hotellet innan det var dags att åka till inledningsgudstjänst i Wesleykyrkan på Limhamn. Jag har fått det stolta(?) uppdraget att fota för tidningen Dagen och det var verkligen inte lätt att få till bra bilder i den lite mörka kyrkan. 

Biskopen predikade och gjorde det utmärkt bra. 

Nu skall jag strax läsa på lite inför morgondagen innan det är dags att sussa.

/L

Söderut!

Så bär det av till Metodistkyrkans årskonferens i Malmö! Känns kul att träffa många som man bara träffar någon gång per år men det känns också som att det blir en lite svår årskonferens. Den ekumeniska frågan överskuggar det mesta andra och mitt största problem med allt detta är att det inte känns öppet och ärligt utan det handlar om personlig prestige och rädsla för det okända. Min mening är att vi behöver bygga en kyrka som tar tillvara det gamla som har burit oss hit och möter människan i det moderna samhället på ett sätt som är adekvat och som inte är populistiskt utan ärligt och öppet. Det verkar inte som något samfund klarar detta idag och jag tror att vägen vidare är en väg vi har att gå tillsammans. Nu försöker någon föra in homodebatten i frågan i ett försök att flytta fokus och det är synd. Den frågan har vi ändå hur vi än gör och vänder oss. 

En del i debatten det senaste har fokuserat på teologi och det är bra och intressant. Allra intressantast är dock att den frågan varit helt ointressant typ 100 år och hade absolut inte kommit i fokus nu om inte denna process var på gång. Så jag ser verkligen fram emot det teologiska samtalet  - och alla andra samtal där vi får utmana och utmanas och därigenom växa - som människor och kyrka. 

Nu är problemet att jag inte hittar min kavaj och jag måste åka om en halvtimma... 

/L

En hamngudstjänst i vardande

För tredje året i rad är jag engagerad i en gudstjänst i Sandö hamn hemmavid. Första året var jag bara med som trummis medan förra året vi med Västkustgården var med och arrangerade det hela och våre konfirmander var med och sjöng osv. Nu spänns bågen ytterligare och vi är fler som medverkar och jag skall predika etc. Nu är detta dock inte förrän 14 juni kl 18 men öva måste det ju innan dess. Så igår fick Olle följa med och öva tillsammans med T och K och Vallda kyrkokör. Trevligt och det lät riktigt bra - om jag får säga det själv. 

/L

Bönsöndag!

Ja, så hette söndagen igår. Jag predikade i Centrumkyrkan i Kållered där det var vårofferdag och kören sjöng och dessutom lite inlånade musiker tillsammans med de egna. 

Direkt från Kållered till Slottskogen där alla tre barnen skulle springa Lilla Göteborgsvarvet. Åke sprang först och kom på 60:e plats på tiden 9:49 på 2,4 km (oklart hu

r många som sprang men ett par hundra skulle jag tro...). Hugo sprang lika långt och kom på 50:e plats på tiden 10:00. Båda hade något att glädja sig över och föräldrarna var överlyckliga att ordningen följdes... Enligt Olle själv vann han sitt "Happy mil" eftersom han fick medalj med en etta på...

Efter Slottskogen bar det av till Ullevi och Blåvitts möte med Kalmar. Stabila 2-0 i mitten av andra men sedan släpper (efter en slarvig bakåtpassning) Blåvitt in sitt första mål på hemmaplan och sedan blir det oerhört spännande och återigen aktualiseras dagens tema... Det hela går vägen och sedan kunde vi åka hem och lägga oss - trötta men glada!

/L

Städdag i kyrkan

Förra lördagen var det Västkustgården och igår var det dags för städdag i kyrkan. En hel del fick vi gjort men många var vi inte. Men trevligt hade vi! Nedan en bild från fikastunden.

Självklart kunde man önskat att fler medlemmar ville komma och hjälpa till men jag tror också att det är såhär det ser ut i kyrkor och föreningar - det finns eldsjälar och några pliktmänniskor och så finns det alla andra som av olika anledningar inte känner sig (tillräckligt?) kallade. 

Detta är också ett fenomen att fundera kring när vi bygger en kyrka för den moderna människan. 

/L

Vallda - GBG t/r, t/r...

Det har idag varit en dag i bilen... Åkte hemifrån i morse för att åka till Vallda Kapell för att sätta på värmen, skotta igen lite hålor i vägen och hissa flaggan. Sedan till S:t Jakob i GBG (via Vallda bilverkstad för att hämta S:t Jakobs gräsklippare som fått lite handpåläggning där) för att göra klart ett utkast till Borås Metodistförsamlings församlingsblad innan det var dags att återigen - med Torsdagsträffen - åka till Vallda Kapell. Underbart väder, gott kaffe och underbara mackor. Dessutom ett intressant föredrag om Vallda Kapell av Ragne Fransson. Skall fjäska med honom och se om inte jag kan få lägga ur det här. 

Sedan tillbaka till S:t Jakob med massa tanter och efter ett kort samtal om ljud i kyrkan den kommande tiden bar det av till Slottskogsvallen för att hämta nummerlappar åt barnen hemma som skall springa Lilla Göteborgsvarvet - och jag var inte den enda... Suck!

Nåväl! Kvällen blev lugn och nu är sporten avklarad och jag funderar allvarligt på att lägga mig...

/L

Att återvinna en skottkärra...

När jag skulle flytta vinterdäcken medelst skottkärran hemma gick ena skalmen av (känns som det borde heta så?). Ringde idag till Granngården för att fråga om man inte borde kunna köpa lösa skalmar - såhär i hållbarhetens tidevarv. Jodå, det kunde man. Man kunde beställa en skalm och någon vecka senare skulle man för den ringa summan av 289:- få sig en ny skalm! "Helst bör man byta båda" upplyste den trevliga damen i telefonen om. Vad kostar då en ny skottkärra? Japp, som du trodde: 499:- (dock rea just nu - annars 599:-). I vredesmod åkte jag till Byggmax och för 48:- köpte tryckimpregnerat virke och med såg, hyvel och lite vansinne hottade jag upp min skottkärra! 

Snyggt va?

/L

Uppsamlingsheat...

Skall denna gång försöka klara av att blogga "old school", dvs utan video...

Lever fortfarande i en stark känsla av glädje efter söndagens vårkonsert! Det var verkligen fint - säkert inte vackraste och tajtaste konserten men troligen den finaste! Det som gladde mig mest var att det kom mycket folk och att den nya gospelkören Happy People var så grymt bra och verkade ha ännu roligare! 

Annars har måndag och tisdag inneburit en himmelens massa administrativt jobb, dvs skicka massa mail om kommande dop och vigslar och skriva rapporter osv. Har också kört jord till Västkustgården så det kan sås gräs där det i lördags eldades. 

Känner dock att jag är skyldig er en rapport från Alingsås torg - och nej det handlar inte om handboll... Det handlar om min kollega metodistpastor Andreas Kjernald som under april - maj - juni kör en "ståuppa" varje onsdag kl 12 på torget med temat "Mina tio bästa skäl att vara kristen". Jag var med första gången och tycket det är bra att synas och märkas - samtidigt kan man ju undra om inte bilden av kristna som tokiga bekräftas? Men det är troligen bättre att vara tokig än att inte vara något alls...och därför röstar jag JA till en ny kyrka! =) Möjligen långsökt koppling - eller inte...

/L

Arbete även på lördag

Idag har det arbetats! Hustrun har varit på arbetsdag på yngste sonens dagis medan jag själv har varit på arbetsdag på Västkustgården (VG). På VG pågick också ledarutbildning inför sommaren och tio nya, friska ledare drillades i allt från livräddning till adaktshållning. 

Vad gäller arbetsdagen eldades en himmelens massa ris och några båtar fick sina bottnar målade. 

(Detta med videoinlägg har revolutionerat mitt bloggande - man jag kanske tröttnar snart...)

I övrigt innebar denna dag ytterligare en milstolpe i mitt liv... Son nummer TRE påbörjade sin fotbollskarriär i Lerkils IF! Ytterligare en träning att skjutsa till. Skulle sparat mycket tid - och troligen en del annat också... - om man hade en husvagn eller nåt på Ledets IP i Lerkil. 

Nåväl! Ingen gudstjänst i morgon kl 11 - men väl en fantastisk vårkonsert kl 18! 

/L

Genrep...

Det sägs att om genrepet går dåligt så blir konserten fantastisk... Döm själv om hur det blir på söndag... =)

Men välkommen kl 18 på söndag - jag tror det blir kanon...

/L

Sonen cyklar!

Det är inte att det är lite vemodigt att konstatera att man just lärt det sista sonen cykla. Eller lärt... Tredje barnet - han har lärt sig själv genom att titta på brorsorna. Och som han cyklar! Hur cool hjälm som helst fick han låna av en kompis mamma. Jag är grön av avund! 

Idag har jag gjort sånt där tråkigt och tidsödande hantverksarbete som listning och salning av fönster. Normalt överlåter jag sånt trams åt svärfar men hustrun antydde (troligen väl medveten om vilken effekt det skulle få) att jag inte klarade av sådant arbete varför dagen till någon del ägnats åt sådant. Kvällen skall ägnas åt generalrep inför söndagens vårkonsert (kl 18 i S:t Jakob). 

Måste snart klippa mig!

/L

Äntligen båtdax!

Så har rustandet av familjens båt börjat på allvar och i år satsas kraft och energi på att få så god ordning på bordläggning och ovansida som möjligt. Plasten är typ 35 år gammal så det finns väl en gräns för hur bra det kan bli. Kanske kan det bli sjösättning i veckan? 

Vore inte fel... 

/L

Våren!

Jag höll ett tal om våren en gång - såhär sa jag då:

Vad skall man säga när man talar om våren? Jag har frågat några olika människor i min närhet och fått det intelligenta svaret: ”Tala om våren”. Tack.

En mig närstående medarbetare föreslog att jag skulle skriva ett tal till kvinnan och sedan bara byta ut alla ”hon” mot ”våren”. Hon tänkte sig nog ett tal i stil med ”Hon/våren är vän, skir och fräsch” medan jag vet att flera av oss kanske skulle kunna tänka sig helt andra egenskaper hos våren som skulle kunna lyftas fram. ”Hon/våren är aldrig i tid, lovar värme men blir lätt frostig och är i allmänhet ganska opålitlig”. I sanningens namn kan man väl erkänna att man skulle kunna göra på samma sätt med ett tal riktat till mannen, om nu någon skulle komma på idén att hålla ett sådant. Säkert var det inte den senare varianten som förslagsställaren åsyftade. Men det blir inget tal till kvinnan – vilket kanske ingen hade förväntat sig heller. Men det handlar om förväntningar. Vad är det man förväntar sig? Jag skulle vilja stanna ett litet ögonblick vid just den frågan.

När det är vinter och kallt och eländigt så tror jag det knappt finns någon som inte längtar till våren. Man har en bild av hur det skall bli. Kanske ser man sig själv sittande på en filt på en gräsplätt i vårsolen med en kopp kaffe och kanske ett wienerbröd i handen. Eller kanske ser man sig själv i kortbyxor och T-shirt promenerande i skogen eller vid havet en solig kväll. Man förväntar sig det, man ser det för sin inre syn och den bilden hjälper oss att släpa oss igenom den kalla grå vinterdagen.

Men kanske blir det aldrig så. Jag tror aldrig jag suttit på en filt i vårsolen och druckit kaffe och ätit wienerbröd. Och hur många har sina kortbyxor på sig hela våren?

I livet med Gud finns också hos oss en förväntan om hur vi skulle kunna ha det. Våren är tiden där vi påminns om livets och skapandets kraft. Då vi påminns om Guds kraft. Det är en kraft för oss idag och för vår framtid. Men också här kan vi allt som oftast konstatera att det som skulle kunna vara så fint, det som kanske ofta bär igenom det svåra och mörka, inte alltid blir verklighet. Kanske kan det ibland bli så illa så att det tom blir krav och press – det som vi tänkte som något roligt och ljust? Gå till kyrkan, läsa bibeln, be hinner vi inte alltid med. Och för den som bor i ett hus med trädgård innebär våren en massa krav på att ogräs skall rensas, gräs klippas och träd beskäras. Inte heller den utan trädgård kommer undan då solen sänder sina obarmhärtiga strålar på diverse prydnadsföremål som plötsligt upptäcks vara närmast täckta av damm.

Sådär är det väl med livet också i allmänhet. Förväntningar finns både på oss själva och på andra och man tror att man vet vad som skall komma, och så blir det inte så och vi blir besvikna. Men livet är ju ganska stort och mycket. Tänk om vi kunde klara av att i våra liv låta Gud mer vara med och bära våra bördor istället för att tro att vi hinner komma till Gud när vi burit klart allt vi skall bära och göra? Tänk om vi kunde låta Gud vara med i det som är NU och inte bara i en tänkt framtid?

Hela livet är kanske lite mycket att gripa över men tänk om vi kunde öva på våren? För nu är våren här! Vi kunde sätta oss en stund och fundera på vad som verkligen är viktigt med våren, vad som är viktigt att det blir av, vad som spelar mindre roll och vad som gör min vår till en skön vår – och så verkligen göra något åt det! Ta del av något av allt det våren erbjuder: Vitsippor, tussilago, lätta kläder, kaffe utomhus, grillad korv, varm jord, kalla fötter, vårknopp, köldknäpp, sommartid, solglasögon, allsång, allsvenskan, primörer, premiärer, flyttfåglar, myrmyller och såklart det säkraste vårtecknet av dem alla: ishockey-VM.

Förväntningar och press kan lätt göra att vi inte hinner med varken livet, Gud eller våren. Men ALLT detta har vi här och nu. Vi utmanas idag att ta vara på det liv som är nu – i vårens tid!